Jag fick ständigt återkommande öroninflammationer för c:a 5 år sedan. Vintern 2005/2006 slutade även det starkaste penicillin att hjälpa. Fick då sulfa. Hjälpte men efter mindre än två veckor var örongångarna åter igensvullna och smärtande. Gick då ej mer tillbaka till vårdcentralen för detta. Istället tog jag reda på kolloidalt silver. Det användes före penicillinets tid.

Lärde mig göra eget, men man kan köpa det (ion-silver.com). I dag får de inte sälja det som naturläkemedel, men väl som vattenreningsmedel för dricksvatten! Det fortsätter rena mot "bakterier, svampar, virus och encelliga protozoer av typen amöbor och plasmodium (malaria)" även efter intag, så det är ju inte så dumt… :)

Jag har bl.a. med tops penslat örongångarna invändigt med det. Även mkt effektivt vid fotsvamp, etc, att pensla! (GIVETVIS är det BARA ett vattenreningsmedel!...). I flera vintrar var jag p.g.a. mitt usla immunförsvar tvungen att använda kolloidalt silver förebyggande. Men samtidigt tog jag tag i själva hälsan på annat sätt. Fortfarande, om jag absolut inte får bli sjuk, t.ex. inför långa och lönsamma arbetspass eller andra för mig viktiga engagemang, så tar jag fortfarande förebyggande kolloidalt silver just vid sådana tillfällen. Samt om jag känner att jag håller på att bli krasslig.

Min upplevelse är att kolloidalt silver liksom godkända läkemedel kan fixa nödsituationer i kroppen, och att man givetvis samtidigt måste ta tag i grundproblematiken. Men om man inte klarar krisen så har man inte möjlighet till det senare, så det är mycket värdefullt, menar jag. Ungefär som att det är bra att laga ett benbrott för då kan man jobba och försörja sig, och röra sig, men att grundproblematiken förstås är att man måste sluta ramla och bryta benet. Min syster och en vän har lånat kolloidalt silver som jag själv har framställt och använt det utvändigt på katt respektive hund, för att tvätta svårläkta sår. Det har funkat jättesnabbt, berättar de!