Min dotter Alva drabbades av mollusker. Hur som helst så fick de rejält fäste pga hennes eksem och eftersom hon kliade sönder dem så spred de sig som en löpeld över torso och höger arm, några dök upp på ryggen och på högerbenet. Läkarbesök resulterade i kräm som skulle smörjas på 2 gånger om dagen i max 7 dagar, gjorde bort mig och råkade fortsätta i 10 dagar, men det gjorde ingen skillnad. Funderade på kollodialt silver (avjoniserat vatten och rent silver) som läker mammas förkylningar och öroninflammation på kort tid utan antibiotika, lillasyster testade med samma resultat.

Nåväl! Fick medhåll därifrån, tillverkaren i Sverige sa att ”de går bort på ett par dagar”. Införskaffade på min flummiga hälsokost och en flaska med pipett, applicerade sedan på bomull som tejpades fast på ungen (självklart reagerade hon på kirurgtejp… suck! Fick byta till Fixomull). Och det är så häftigt, för där modern läkekonst ger en krämer som jag är tveksam inför att applicera på en människa och ger mig prognosen att vi kan tvingas leva med denna molluskhärd i 3 år om vi inte fryser eller opererar när krämen inte funkade… ja där funkade silvret på nolltid. Urmollusken var en stor, elak jäkel som tog 5 dagar att få bort, men de andra var borta på 2. Varma bad om kvällarna och efter dem kunde jag mer eller mindre torka bort molluskernas ”ögon”. På under en vecka fick vi bort säkert 50 mollusker. Jag tror att det kan finnas någon kvar, men alla gamla sönderkliade gör det svårt att hitta nya, så nu får hon läka både dem och eksemen innan vi går på ny jakt. Jag tänker lite vidskepligt på den gigantiska ur-mollusken som en myr-drottning, när hon nu är död så är hon frisk (och därmed är man immun) och inga fler kommer att dyka upp. Vi får väl se. Silver-frälst är jag i alla fall!!