Omkring 1970 inandades jag damm från en giftig båtbottenfärg och fick en rejäl ”rinnsnuva”. Denna snuva utvecklades senare till att bli troligen en typ kronisk bihåleinflammation.
Efter detta har jag vaknat varje morgon med täppt näsa och snutit ut gulaktigt snor. Med tiden fick jag också ett sår på ett ytligt blodkärl i näsan, vilket gjorde att jag blödde näsblod ganska lätt, om jag snöt mig för hårt. Öron-näsa-halsläkare som jag konsulterade bestämde att mina näsgångar var trånga och behövde vidgas. Operationen gjordes aldrig.

I januari 2008 började jag använda Ionosil regelbundet och jag märkte att det hade inverkan på mitt ”snor”. Jag både drack och sprayade Ionosil in i näsan. Idag 2 år senare vaknar jag med öppna näsborrar och om jag snyter mig så är snoret klart, utan gula inslag. Dessutom, jag spelar veterantennis och bland mina kollegor finns mycket nagelsvamp. Givetvis blev också jag drabbad, lyckligtvis bara på en stortå, men om jag inte tvättade och rensade tån nästan dagligen så ökade svampen. När jag tagit mitt ”silver” i kanske 8-10 månader var min tå fri från svamp. Jag har också haft en vårta under ena hälen under flera år. Plötsligt märkte jag att även detta problem var ur världen. Jag ”skyller” Ionosil för allt detta. Den omtalade Nya Influensan drabbade mig i två dagar vid juletid med en lätt snuva. Jag hade inte tagit någon influensaspruta. Slutligen, jag fyller 75 år till sommaren och mår just nu oförskämt bra utan andra ”mediciner” än Ionosil, litet Omega 3 och kalktabletter.